licious

Jag skulle kunna säga att jag önskar att han förstod, men det är ju inte det ...
jag vill nog bara ändra sanningen lite. Fan, det värker ,det ilar då och då...
Jag minns när jag satt utanför strandbaden i Falkenberg och lyssnade på när havet blåste in. Det var långt före dig,
Långt före allt. Men jag kan inte komma på att jag saknade något då...
Det känns ibland som om alla har förstått utom jag att världen står och pekar.
stackars mig som tror att livet är en dröm, jag borde ta ett jobb någonstans.

Tog en kaffe hos min syster igår.  Jag ville skjuta mig själv redan på tunelbanan hem för hur svag jag har varit, hur fel jag haft. Jag spred ut mina frågor på bordet i hopp om att hon skulle förstå.
Hon kände mig när åren var terminer, när sommaren var helig och nätterna var allt .
Hon har vart densamma som en klippa genom tiden med en hand som verkat räcka åt oss alla.
Jag känner blodsmak i min mun och det vrider sig i min mage. Hon kommer åka bort ett tag.
Min största trygghet lämnar mig  och jag ställs helt plötsligt inför ett stort prov.

Tre glas vin senare på balkongen med mina fina, kändes livet lite mer lockande och framtiden mycket ljusare.
Jag tror jag drömmer om ett liv utan korridorer, utan korridorer skulle jag bli lycklig.